Ellen Foster - ytterligare en skolplåga spökar i ryggan

Teater, konst och digitalfotografi tillhör kulturgruppen "jag gillar" (konsten ska nog i för sig också vara digital). Litteratur finns inte med i den gruppen, det för att jag är fascinerande rutten på att läsa. Jag kan helt enkelt inte - jag kollar på orden.

I engelskan läser vi just nu Kaye Gibbons "Ellen Foster". Den är obegriplig. Jag trodde det handlade om en tjej vars mamma är olycklig och vars pappa är otrevlig. Nu när jag läst hälften har jag fattat att mamman finns inte längre, hon begick visst självmord för fyrtio sidor sedan. Usch.

Läs även andra bloggares åsikter om digitalfotografi, konst, litteratur, ellen foster, självmord