Tillbaka till den analoga kameran och den svenska skolkonservatismen

Jag går inte på amerikansk internationell skola längre, det är bara att konstatera. Stora förhoppningar om laptopar på lektionerna, elever ivrigt viftande med videokameror, digitalkameror, USB-minnen och andra moderna nödvändigheter har slagits itu.

Vad jag känner att jag vill göra är att revolutionera. Jag vill inte se en enda fyrkantig, bastant koloss till overhead-apparat i skolan. Jag vill inte se de hemska genomskinliga papprerna som betas av mellan suckarna. Jag vill inte veta av skolår på pricken planerade fullt ut i augusti med ett litet projektarbete inprickat på hela året inträngt i ett brännässlesnår av muntliga föredrag som innebär anteckningar och läsa boken sidor bla till bla.

Om någon har en laptop med sig till skolan, ja då blir det dålig stämning! Alla har nämligen inte en laptop, och då kan klinkandet av tangenter te sig lite störande och förstöra arbetsmiljön! Har inte alla tillgång till en laptop då ska ingen laptop ha! Och även de som kommer sist i skidtävlingen i lågstadiet ska få saft och bulle (lika stor bulle som vinnaren, annars blir det inte rättvist).

Jag såg en lärare med ett kassettband här om dagen. Jag som trodde att kassettbanden liksom dronten var en utrotad art.

Läs även andra bloggares åsikter om kamera, digitalkamera, internationell, skola, usb, laptop